Storebror gillar kokta ägg. Så mycket att han har svårt att vänta på att de ska bli färdiga.
I morse stod han som vanligt och hoppade.
”Mamma, är de färdiga nu?”
”Nej, älskling, vattnet har inte ens börjat koka.”
Sedan frågade han var tjugonde sekund.
”Mamma, titta på klockan! Är äggen färdiga nu?”
”Nej, de ska koka i fem minuter.”
”Mamma! Nu är de nog färdiga!”
”Nej, det är två minuter kvar.”
Han lyckades vänta i tjugotvå sekunder. Sedan blev det för mycket.
”MAMMA NU ORKAR JAG INTE LÄNGRE! NU HAR DE KOKAT I TIO METER!”
Storebror kommer ibland hem med en låtsaskompis, ”Byggare Bob-kompisen”. Då får man se till att inte klämma honom i hissdörren. Eller glömma honom i bilen. Eller på Åhléns. För då kan dagarna bli väldigt långa.
Men det är rätt häftigt att få bekanta sig med Byggare Bob-kompisen. Och man ska nog vara tacksam för att barnen har lite fantasi. Det verkar inte alla vuxna ha. Speciellt inte de som söker jobb.
Det finns dock någon som har tänkt på det också. Man kan hyra en. På nätet. Såklart.
”Var tredje svenskt barn är psykiskt stört. Anledningen är att de går på dagis.”
Det hävdade den tyske sociologen Gabriela Kuby under en tv-debatt om tysk familjepolitik, skriver Svenskan.
Right. Tyskland är ju verkligen ett föregångsland i allt.
Men det är visst den allmänna andan: Kvinnorna ska tillbaka till spisen. Vi hann faktiskt inte så långt, innan den nya högervågen kom. Nämnde jag att lite katolska biskopar var inblandande också? Surprise, surprise. Så här säger en av dem, Walter Mixa:
”Daghemmen reducerar kvinnorna till födslomaskiner.”
Och hey, när vi ändå är igång kan vi kasta in en tysk företagsledare också, Wolfgang Grupp:
”En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta.”
Ni kan börja skratta nu.
För den som vill se en livs levande inspelning av julkalendern kan bege såg till Ålstensgatan i Bromma.
Min På-minuten-favvis Hans Rosenfeldt ligger bakom manuset till årets julkalender, som ska ”ha mycket humor och lite allvar i botten”. Ungefär som Hasse själv. Och den handlar om nioåriga Mila och hennes mamma. Och Klas, som Milas mamma blir lite kär i.
Storyn är som följer:
”Nioåriga Mila som bor ensam tillsammans med sin mamma i ett radhus i en svensk småstad. När mamman en månad före jul berättar att hon är intresserad av nyinflyttade Klas i huset mittemot blir Mila riktigt upprörd. Tanken på att inte få fira jul ensam med sin mamma gör henne rasande och hon skriver på sin önskelista till tomten att hon önskar sig en riktig jul, då allt är som vanligt. Nästa morgon dyker en livslevande tomtenissa upp från ingenstans i hennes rum för att hjälpa henne med önskningen. Hon heter Elfrid och är Nordpolens lataste och odugligaste nissa. Med uppdraget går det sådär. De två verkar bäst på att sabba för sig själva.”
Svenskan skriver om en tolvårig pojke som tvingats med på en skräckfärd med ett rattfyllo.
”Pojken berättade att han färdats i bilen tillsammans med mannen, som ska ha vara hans mammas nye pojkvän. Denne hade druckit ur en ”stor flaska” under bilturen. Det hade dunsat till när de kört på saker. I bland hade mötande varit tvungna att väja eftersom de åkt på fel sida av vägen.”
Till slut hade han fått honom att stanna genom att lura honom att säga att han var kissnödig.
Sådan ser vardagen ut för alkisbarnen. Jag har fortfarande rattskräck efter alla minnen från när jag åkte med min fulla mamma. I många år drömde jag mardrömmar där bilar var inblandade. Jag kommer nog aldrig att kunna ta körkort.
Alla rattfulla som åker fast borde åtalas för mordförsök. För det är precis vad det är.
Jag vet inte hur det ska gå. Men jag har tänkt mig att mina barn inte ska spela datorspel förrän de är 18. (Men de får spela Bolibompaspelen. En liten stund ett par gånger i veckan. Och den lilla har börjat med babybanger.com)
Min man, den store webbvirtuosen, tittar lite skeptiskt på mig när jag säger sådär. Men nu har jag fått oväntat support. Från självaste Bill Gates.
”Bill Gates barn tillbringar inte så mycket tid framför datorn som man skulle kunna tro. Tvärtom tillåter Microsoft grundaren sin dotter att endast använda datorn fritt 45 minuter per dag”, skriver E24.
Tack Bill.
Så här skriver en lärare i Svenskan, apropå trygghetsnarkomanin:
”Privat har jag upplevt föräldrar som kommit med oljekannor till gungställningar för att eventuellt gnissel inte skulle skada barnets hörsel. Föräldrar som omgående kontaktat leksakstillverkaren eller giftinformationen efter att deras barn sugit på plastleksaker. Avskärmat datorn i hemmet medtegelstenar för att förhindra farlig strålning att läcka ut. Klistrat ihop sidor i barnböcker för att bilderna kan vara skrämmande. (Elsa Beskow.)”
Men hallå. Vad är det vi håller på med?
På vårt dagis tvingades vår legendariska mattant Britta sluta baka sina saffransbullar, ”för att det luktade för gott.”
Någon borde säga åt alla föräldrar att sätta sig ner och ta ett djupt andetag. Det finns farligare saker i livet än hembakade bullar och gnisslande gungställningar. Faktiskt.
Utan vattenkokare stannar världen. I alla fall min värld. Jag skulle inte klara mig utan mina. Jo, jag har två, En på jobbet och en hemma.
Vattenkokare är visst hetare än någonsin. Bubblare på innelistan. Alla är miljovänliga. (Bara en sån sak)
Men vilken är bäst? Pricerunner har gjort en hårdkokt test.
Själv har jag bara en ”enklare modell i plast”, som Metro uttrycker det. Billig skit, vågar de väl inte skriva. Men de funkar finfint för mig.
Det är ju likadant varje år. Så fort vinterkräksjukan slår till. Eller RS-viruset eller någon influensa så brakar hela barnsjukvården ihop i Stockholm.
De ansvariga herrarna verkar vara lika förvånade varje år.
De fattar inte att det har skett en babyboom. De förstår inte voffor det blir på detta viset hela tiden. Fast de sitter och ”kommunicerar så bra” med varandra, de tre gubbarna.
I Svenskan skriver upprörda barnläkare på neurologen:
”I dag kan vi inte upprätthålla en acceptabel kvalitet och säkerhet i vården ens för de svårast sjuka!”
Och de ger inte ett skvatt för de ansvariga gubbsens prat om att det handlar om infektionstoppar:
”Att beskriva den aktuella problematiken i barnsjukvården som en följd av infektionstoppar hos barn och sjukvårdspersonal är ren desinformation. Sanningen är att Astrid Lindgrens Barnsjukhus gradvis utsatts för besparingar som gör att sjukhuset inte klarar en vanlig vinter utan exceptionella åtgärder.”
Herregud, om det är någonstans som det ska satsas så är det väl inom barnsjukvården? Det måste väl varenda politiker som vill bli omvald begripa? Till och med Filippa.
